Så kom då det där samtalet jag väntat på, förväntat mig, men ändå inte riktigt vågat hoppas på. En intervjuinbokning av nya chefen på gamla jobbet. För så är det ju, att jag hemskt gärna vill ha en tjänst på den plats där jag bara haft en placering. Hur ofta hör man någon säga att hen älskar sitt arbete? Mina föräldrar gjorde det och jag invaggades i tron att jag också så småningom skulle hitta något att tycka lika mycket om. Men tiden gick och jag provade allt möjligt utan att riktigt känna mig hemma. När jag så till slut fem år före pensioneringen gjort det, är det ju självklart att jag försöker bita mig fast.

Men lite tur behöver man också. Flera i personalen har slutat och verksamheten kan inte vänta på att de rätt utbildade och erfarna personerna ska dyka upp från en dag till en annan. I den lilla glipan hoppas jag få smita in. Än är jag emellertid inte i mål. Än har jag nålsögat anställningsintervjun att klara mig igenom. Hittills har jag gjort från uselt till acceptabelt ifrån mig på dessa. Jag får helt enkelt hoppas på att chefen är på osedvanligt bra humör den dagen, så han kan se mellan fingrarna på mina blundrar. Visst skulle jag önska att jag inga gjorde, men om vid inget annat tillfälle, är det här ett sådant då det är bra att vara realist.

För den lön jag inte förhandlat om än och inte ens är säker på att få, har jag redan bokat ännu en helgsegling med Shamrock.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ibland får man lite draghjälp och det kan då behövas. Ondgjorde mig för en vän om gårdagens upplevelse med nya chefen. Efter en stunds gnällande från min sida och ack och ve från hennes, föreslog hon att jag skulle jobba extra, som sjukinhopp på henn...

Min förhoppning med dagens anställningsintervju angående ett jobb jag faktiskt haft snart ett år, var att få höjd lön och utvecklande arbetsuppgifter. I ett rum med nedfällda persienner av en chef som stirrade in i sin dator för tillfället utan inter...

Kräftkalas på jobbet, med deltagarna. De flesta har jag inte träffat sedan i torsdags. Bara fem dagar, men åh så glada de var att se mig - så glada vi var att se varandra - och så många härliga kramar och glada leenden. Man bara måste älska en sådan ...

Medan jag på nätet letar efter jobb jag kan eller vill söka, lyssnar jag på gamla sommarprogram. Senast vvar det Per Andersson. Summan av kardemumman var hur hans alltid lika förstående och stöttande föräldrar, ofta sa att "Bara du har roligt, så ska...

Nu återstår inget annat än att på löpande band skriva de mest extraordinära ansökningshandlingarna till de jobb jag under en tid sparat. Nu kan jag inte längre skylla på att tiden är för knapp beroende på arbete. Men imorgon kväll fram till söndag, s...