Riktigt badväder har denna lördag inte erbjudit. Lite beroende på vilka krav man har. Valde att låta molnens kommande och gående styra mig till en dag framför skärmen istället.

Chansen att nästa fredag sluta ett jobb och ha ett nytt påföljande måndag, kan väl anses som utesluten. Har därför börjat skissa lite på de nya rutiner jag måste skaffa mig för att inte livet ska bli en enda lördag och jag börjar, som ungt folk säger, dygna. Därför gick jag in på Volontärbyråns hemsida och letade efter lämpliga projekt. Till min glädje hittade jag flera möjliga och plockade av dem ut Retoy och Brottsofferjouren.

En helt fantastisk kombination av glädje och lek å ena sidan och allvar och stöd å den andra. Båda ställer krav och uppmuntrar till förkovran, vilket glädjer mig. Minns hur roligt jag tyckte det var att på kvartsfart gå olika högskolekurser. Nu gäller det att skriva ansökningar och med dem vet jag ju hur det är. Trots att jag suttit datorn varm hela dagen, har jag lyckats skjuta det där med brevet framför mig. Som tur är krävs åtminstone ingen CV, till att börja med. Blir det emellertid intervju, kommer man naturligtvis inte undan. Får försöka se det som övning inför jobbintervjuer. Visserligen kommer jag säkert inte heller efter volontärintervjuer som misslyckas, få reda på vad det egentligen beror på. Dock envisas jag med att inbilla mig man ändå måste bli bättre.

Obegripligt nog har jag inte hunnit med att vara inne på Arbetsförmedlingens hemsida eller titta närmare på de mejl från Jobbsafari som ligger i min inkorg. Nackdelen med internet är hur lätt det är att gå från det ena till det andra. Min mamma brukar säga att när hon surfar smälter tiden undan lika fort som glass på ett fat. Mera struktur måste till. Schemalägga vad jag ska göra och vilken prioriteringsordning som måste gälla. Tydligen räcker det inte att flytta alla meddelande från Pinterest till sin egen mapp utan att öppna dem först.

Så van man är att ha ramen av en arbetsplats runt sig. Veta vad som förväntas av en. En ram jag ständigt vill förändra, men är sorgligt vilse utan.  En rejäl utmaning står jag inför, men tröstar mig med att det allmänt anses som att utamaningar är det mest utvecklande man kan vara med om.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ibland får man lite draghjälp och det kan då behövas. Ondgjorde mig för en vän om gårdagens upplevelse med nya chefen. Efter en stunds gnällande från min sida och ack och ve från hennes, föreslog hon att jag skulle jobba extra, som sjukinhopp på henn...

Min förhoppning med dagens anställningsintervju angående ett jobb jag faktiskt haft snart ett år, var att få höjd lön och utvecklande arbetsuppgifter. I ett rum med nedfällda persienner av en chef som stirrade in i sin dator för tillfället utan inter...

Kräftkalas på jobbet, med deltagarna. De flesta har jag inte träffat sedan i torsdags. Bara fem dagar, men åh så glada de var att se mig - så glada vi var att se varandra - och så många härliga kramar och glada leenden. Man bara måste älska en sådan ...

Så kom då det där samtalet jag väntat på, förväntat mig, men ändå inte riktigt vågat hoppas på. En intervjuinbokning av nya chefen på gamla jobbet. För så är det ju, att jag hemskt gärna vill ha en tjänst på den plats där jag bara haft en placering. ...

Medan jag på nätet letar efter jobb jag kan eller vill söka, lyssnar jag på gamla sommarprogram. Senast vvar det Per Andersson. Summan av kardemumman var hur hans alltid lika förstående och stöttande föräldrar, ofta sa att "Bara du har roligt, så ska...