Ska man berätta för sin omgivning att man ska på anställningsintervju eller ska man inte? Det är frågan. Lite noga med vem man berättar det för är det bra att man är. Lite prefunderingar på vilken respons man vill ha och vilken man tror  man kommer att få från den man berättar den stora nyheten för, är det också bra att ha.

För de flesta är ju det där att ha jobb och till och med en pågående karriär, någonting lika självklart som att andas. Något så onaturligt som att ha försatt sig i en motsatt situation, är för dem nästan onaturligt, åtminstone obegripligt. Och ändå är det ju just dem man dvs jag vill imponera på. Visa att här är det minsann inte hopplöst och den riskerade arbetslösheten ingenting att fördjupa sig i, så kortvarig som den i så fall kommer att vara.

Man får se deras brist på erfarenhet från arbetsförmedlingars och socialkontors väntrum som ett handikapp och överse med det. Ty även från dessa kan användbara råd falla. Som att kanske inte vänta till den enligt jobbannonsen sista ansökningsdagen med att mejla in sin CV, utan ringa och fråga om man inte kan komma över med ett par winerbröd och prata en stund. Vågat förstås, men annars inte en så dum tanke. Imorgon ska jag ringa och se om jag kan komma förbi. Trots allt har ju min rådgivare rätt i att det är väldigt långt till nästa onsdag och min s k anställningsintervju.

Eller i övermorgon. Jag måste ju ha en CV färdig att medföra först.

Idag har jag inte gjort ett skvatt för att komma närmare en anställning. Eftermiddagen ägnade jag blott och bart åt att leka med ett barnbarn och hade som vanligt fruktansvärt roligt. Bilder blev det också. Är det taktiskt att i sin ansökan till ett arbete med sociala krav ta med bildbevis på hur man åtminstone kan leka sina barnbarn?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ibland får man lite draghjälp och det kan då behövas. Ondgjorde mig för en vän om gårdagens upplevelse med nya chefen. Efter en stunds gnällande från min sida och ack och ve från hennes, föreslog hon att jag skulle jobba extra, som sjukinhopp på henn...

Min förhoppning med dagens anställningsintervju angående ett jobb jag faktiskt haft snart ett år, var att få höjd lön och utvecklande arbetsuppgifter. I ett rum med nedfällda persienner av en chef som stirrade in i sin dator för tillfället utan inter...

Kräftkalas på jobbet, med deltagarna. De flesta har jag inte träffat sedan i torsdags. Bara fem dagar, men åh så glada de var att se mig - så glada vi var att se varandra - och så många härliga kramar och glada leenden. Man bara måste älska en sådan ...

Så kom då det där samtalet jag väntat på, förväntat mig, men ändå inte riktigt vågat hoppas på. En intervjuinbokning av nya chefen på gamla jobbet. För så är det ju, att jag hemskt gärna vill ha en tjänst på den plats där jag bara haft en placering. ...

Medan jag på nätet letar efter jobb jag kan eller vill söka, lyssnar jag på gamla sommarprogram. Senast vvar det Per Andersson. Summan av kardemumman var hur hans alltid lika förstående och stöttande föräldrar, ofta sa att "Bara du har roligt, så ska...